måndag 13 juni 2011

Terminen är slut! Trevlig sommar!

Tack för era blogginlägg under terminen. Bloggen kan säkert inspirera nästa termins fysikelever! Hoppas ni får en skön sommar!

måndag 30 maj 2011

Framtidens energikällor?

Fick följande fråga/frågor att fundera på: Har forskare hittat nya energikällor? Hur fungerar de? Kan den energikällan vara ett alternativ för konsumenterna i framtiden?

Forskare försöker hela tiden framställa nya energikällor och satsar stora pengar för att få fram en fungerande lösning som framförallt tar hänsyn till vår jord. Miljöfrågan spelar en stor roll i dagens fråga om nya energikällor. Här kommer några som jag läst om:

Kärnkraften används idag som en bra energikälla trots att det fortfarande är lite problem med bl. a slutförvarning av det använda kärnbränslet. Kärnkraftverk producerar elektricitet med hjälp av fission, som alltså är klyvning av atomkärnor. Forskare hoppas på att i framtiden kunna utvinna energi genom fusion som innebär att man istället sammansmälter atomkärnor och genom det kunna använda vanligt vatten som bränsle. Detta är dock fortfarande under forskningsstadium och vissa teorier pekar även på att det skulle vara omöjligt att åstadkomma.

Solceller har funnits ett tag och omvandlar solens energi till elenergi. Solpaneler kan dock kosta en hel del och vara rätt svårt att installera. En ny uppfinning som jag tittat lite på är solceller som är möjlig att måla med precis som vanlig målarfärg. Detta skulle göra det möjligt att tex måla hela sitt hus i denna ”färg” som samtidigt fungerar som en energikälla och försörjer huset med elektricitet. En helt klart bra idé som skulle kunna funka och som skulle kunna göra varje byggnad till en energikälla genom solens kraft! Lite att läsa om detta: http://inhabitat.com/solar-power-without-a-solar-panel/sunpower_main1/

Geotermisk energi är energi som är lagrad i jordskorpan. Energin har sitt ursprung från när jordens formation, från radioaktivt sönderfall av mineraler och från solenergi som tas upp av jordens yttersta skikt. Flera kraftverk har redan byggts och fler är påväg eftersom det är en lovande energikälla som släpper ut betydligt mindre växthusgaser än hos vanliga fossila bränslen och är därför bra för framtiden.

Vindkraft är en bra källa för energin som hela tiden utvecklas. I framtiden hoppas forskare på att få upp vindkraftverk på 10 000 meters höjd och på så sätt kunna dra nytta av de starka jetströmmar som sveper runt jorden. De kan röra sig upp till 10 gånger snabbare än vindarna på jordytan vilket skulle göra vindkraften oerhört effektiv! Mer info: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article616814.ece

söndag 22 maj 2011

Petroleum eller biodiesel?

Frågan jag fick var: Vilket transportbränsle(bensin, diesel, biodiesel) ger mest energi om man tänker energi som krävs för att framställa dem?

Bensin och diesel utvinns vanligen ur en och samma produkt, råolja kallas även Petroleum. Råoljan destilleras och en rad olika bränslen utvinns, fotogen, gasol, asfalt mm. Destilleringen går till så att man pumpar in råolja i en stor tank och ökar sedan temperaturen. Bild på destillerings processen: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Crude_Oil_Distillation-sv.png.

Så ”vanlig” bensin och diesel är likvärdiga i energi som krävs för att ta fram dem då de härstamma från samma produkt. Som vi vet är oljeproduktion i många fall väldigt lönsamma ekonomisk. Det krävs betydligt mindre energi att ta fram oljan än vad man kan utvinna från den, vilket gör den så värdefull. Stora oljefält är som ett skafferi med energi. Ett exempel på lönsamhet är Saudi Armaco eller Saudi Arabian Oil Company som har rättigheter att utnyttja flera stora oljefält på den arabiska halvön. Vilket har lett till att Armaco med sitt "svarta guld" är världens högst värderade företag med en värdering mellan 2.2 – 7 trillioner(!) dollar.

Problemet rent energimässigt med biodiesel är att råvarorna måste produceras först exempelvis raps. Det krävs 3kg raps för att producera 1liter biodiesel vilket gör det svårt att få det lika kostnadseffektivt som råolja. Visst det går även att tillverka biodiesel av frityrolja från restauranger el liknande. Faktiskt från vilken sorts animaliskt fett som helst. Men om det ska bli en seriös utmanare till råolja måste det bli mer kostnads- och energi effektivt.

Rent energimässigt är detta väldigt svårt att räkna på då det är så många steg i båda produktionerna av råolja och biodiesel. Men en sak är säker, 1liter råolja har mer energi i sig än 1kg raps. Jag hoppas att det kommer mer biodiesel och att det kan bli ett seriöst substitut för vårt petroleumberoende, inte minst för miljöns skull!

En artikel för den som är intresserad att göra egen diesel i trädgården :), Så gör du din egen biodiesel: http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/bioenergi/article254279.ece

måndag 4 april 2011

Hur många volt är det här? - apropå Davids inlägg när nedanför

Lightnings sequence 2 animation
Vackert, eller hur? Njuter du eller tycker du det är otäckt? Vad gör du när åskan går?

fredag 1 april 2011

500,000 Volt.

Kolla in denna video från en kraftstation i Nevada. På stationen finns en brytare som ska bryta kretsen innan stationen andra fysisk brytare gör det. Den första fungerade inte som den ska. Det innebär att det är full ström när den fysiska brytaren bryter kretsen vilket resulterar i det på filmen.

http://www.youtube.com/watch?v=6GiIVze2Tac&feature=related

tisdag 29 mars 2011

Vad har ni lärt om elektricitet så här långt?

Så tyst det varit i bloggen sen vi började med elektricitet. Varför??
Här är tips om ett ställe där det finns mycket att läsa, test att göra ... Och skriv en rad om vad du hittar!

söndag 13 mars 2011

Mikroskop

Min redovisning i veckan handlade om mikroskop. Lärde mig en hel del nytt kan jag säga! Däremot så var det ganska snålt med information i boken om just mikroskop så därför hittade jag på förstoringsformeln efter lite sökande.

Förstoringformel för mikroskop:




d är avståndet mellan objektiv och okular.
f1 är brännvid för objektivet och f2 är brännvid för okularet.

Räkneexempel:
d= 170mm
f1=5mm
f2=5mm

(170-5-5)/5=32

Svar: Förstoringen blir 32ggr.


Ps. Hittar inte "läs mer"-funktionen någonstans. Hur fixar man den?

tisdag 1 mars 2011

Ny design!

Har designat om bloggen så att den är lite mer inriktad på vårat nuvarande kapitel Optik.
Några synpunkter eller andra förslag? Bara att säga till :)

torsdag 24 februari 2011

Diamant laser


Morgondagens lasrar kan komma med lite bling, tack vare en ny teknik som användersyntetiska diamanter för att öka kraften och kapaciteten hos lasrar. Forskare i Australien har nu visat att det första laser byggd med diamanter som har jämförbareffektivitet för att lasrar byggda med andra material.

Denna "Raman" laser har tillämpningar som sträcker sig från försvarets teknik ochspåra gasdetektorer för medicintekniska produkter och satellit kartläggning av växthusgaser. Den speciella egenskaper diamanter erbjuda en språngbräda till merkraftfulla lasrar som kan optimeras för att producera färger laserljus närvarande inte tillgänglig till befintlig teknik.

måndag 21 februari 2011

Nanotekniken

Revolution eller/och canser? Såg ni uppdrag granskning i onsdags? Ett program som jag tycker väcker tankar om vad som är bra eller inte bra. Är ny teknik alltid bra? Kolla på svt play Uppdrag granskning del 5 av 23, ligger kvar till den 22 juli.

onsdag 9 februari 2011

Kan man spränga ljudvallen vid fritt fall?

Läs NyTekniks svar på denna fråga.
Kommentera beräkningarna! Vi har bestämt luftens densitet på en lektion. Stämmer 1/75? Varifrån kommer 8,7? Och dessutom har det smugit sig in ett enhetsfel, vilket?

måndag 7 februari 2011

lördag 5 februari 2011

Mekanik i Rymden.

I min skrivuppgift tänkte jag jämföra mekanikens olika lagar ute i rymden. Exempelvis vad som händer när man släpper saker på månen, eller kanske hur långt man kan slå en golfboll på mars. Fick inspiration av denna video från Appollo 15, där astronauten David R Scott släpper en hammare och fjäder samtidigt på månens yta för att se om Galileo hade rätt...vilken kommer ner först, hammare eller fjädern?

länk till experimentet:
http://youtu.be/PE81zGhnb0w

torsdag 20 januari 2011

Nu kommer det många inlägg! Kul!

Genom att "tagga" inläggen (sätta etiketter på viktiga ord), kan man söka på viktiga ord. Vill jag  t ex kunna söka och hitta alla inlägg som handlar om  hastighet eller acceleration,  så måste inläggen har fått sådana etiketter. Jag testar nu genom att skriva dessa ord i etikettrutan.

När det gäller långa inlägg,
Finns det någon begränsning (teoretisk el praktisk) för hur snabbt ett föremål kan röra sig i vatten och vari ligger i så fall begränsningen??

Att räkna tiil en biljon

En biljon är tusen miljarder. En miljard = tusen miljoner. Om man skulle räkna till en miljard och säga en siffra varje sekund, skulle det ta ungefär 30 år - om man INTE äter, sover eller pausar. Att räkna till en biljon skulle ta ungefär 30 000 år.



Tankeresa

Det är obegripligt stora avstånd mellan de olika föremålen i rymden. När forskarna skickar ut rymdsonder till olika planeter i vårt solsystem brukar det ta flera år innan sonden kommer fram.

Man räknar med att en resa med ett bemannat raket-rymdskepp till planeten Mars skulle kunna ta allt från 1,5 till 3 år. Ändå kan man tycka att vårt solsystem inte verkar så stort.

Ett modernt passagerarflygplan har en medelhastighet av 1000 km/tim, vilket ju låter ruskigt snabbt. Men skulle man resa så här till vår närmaste galax-granne, Andromedagalaxen, skulle resan ta två biljoner år!

.

Fyslabb 19/1 2011


Vi skulle med hjälp av en tempometer mäta accelerationen hos ett fritt fallande föremål.

En en-kilos tyngd försågs med pappersband varpå tempometern gjorde 100 punkter per sekund. Vi lät tyngden falla fritt och sedan började vi mäta och räkna punkter. Resultatet vi kom fram till på de två diagram vi ritade upp var att ett fritt fallande föremål har en acceleration på 10m/s2.

Kan på skoj jämföras med 2010 års accelerations-snabbaste, enligt Bike-katalogen, (0-100km/h) standardmotorcykel som accelererar med 9,48m/s2. En siffra som skulle gå att putsas om inte friktionen satte gränser. Med ett ”klisterdäck” (friktionskoefficient över 1?)skulle hjulspinnet minimeras och gränsen skulle kanske sättas i hur hårt man kunde hålla i styret och knipa med benen om bensintanken..

Intressant labb!

Om:

Planeten Tellus skulle väga 1 (ett) gram så skulle den största av planeterna, i vårt solsystem, väga ca 318 gram och benämnas Jupiter.

Då skulle solen väga ca 333 kg och solsystemets totala massa skulle vara ca 333,447 kg (inkl dvärgplaneten Pluto). Planeternas (inkl Plutos) massa av solsystemet skulle vara blott 0,13% och Jupiters andel av solsystemet skulle vara ynkliga 0,095%.

(Här fanns en till frågeställning men Siri och Malin publicerar den medan jag tog ovanstående)


Hur många mil kommer jag ha gått under mitt liv?

Enligt SCB’s prognos kommer medellivslängden för män år 2060 vara drygt 84 år och eftersom jag blir just 84 år (om jag lever då) det året utgår jag från den siffran, räknar dock med att man inte börjar knata runt så mycket innan man är sex år och föräldrarna låter en upptäcka världen utanför tomtgränsen på egen hand. Enligt en artikel i Aftonbladet 2007-04-21 så går svenska män och kvinnor ca 5000-6000 steg per dag. Med en genomsnittlig steglängd på 0,7m blir ekvationen:

(84-6)x365x5500x0,7m = 109609500m. Detta blir ca 10960 mil, drygt 2,5 varv runt ekvatorn alltså. Verkar det rimligt?!

fredag 14 januari 2011

Fyslabb 13/1 2011

Efter ett inledande gemensamt hjärnstillestånd hos den lilla gruppen kom vi fram till att det enda rätta för att få fram ett 5mm-streck i regnmätaren, ett rör som skulle förses med tratt, var att ta trattens diameter i förhållande till rörets och multiplicera 5mm med detta värde enligt:
(d1/d2)^2x5
Där d1 är trattens diam, d2 är rörets diam, 5 är det önskade 5mm-strecket.

Finns det alternativa vägar?

Välkommen!

Nu är vi i gång med terminen! Lycka till med bloggskrivandet!

Kursen

jag hoppas att jag kommer att lära mig mycket under terminens gång!